söndag 25 januari 2009

Pingviner, pingviner och pingviner

Isla Magdalena ligger i Magellans sund. På den sandiga ön häckar 40-50 000 par Magellanpingviner. Det är inte den största och starkaste pingvinen, men definitivt den mest aggressiva. Här handlar det inte om fåglars normala fluff och lätthet. Denna pingvin är femtio centimeter ilska och kompakta muskler. Näbben, detta multiverktyg för att dela, stycka och bryta sönder används med stor ackuratess. Dessa egenskaper kan förvandla ett av evolutionens största under, den mänskliga handen, till köttfärs. Någon kanske tycker att hjärnan är evolutionens krona, men är jag är inte lika övertygad. Världen hade varit en bättre plats att leva i om vi bara varit en aning dummare.

Pingvinens flipprar är vingar som de använder för att flyga i vattnet. Flipprarna är hårda som sablar och pingvinen försvarar sig kraftfullt genom försök till kastrering av manliga fångstmän eller sabrering av händer.



Foto: Johan Stedt

Att fånga pingviner handlar om tålamod. Se ut som om du är ute och fönstershoppar på stan. Blicken skall flacka utan mål och mening. Minsta fokusering och du är rökt. Pingvinen upptäcker det direkt och en vild jakt börjar. Som kaniner kastar de sig ner i sina hålor och skriker som åsnor. Det är inte alla som vet, men många pingviner är hålbyggare. Det finns till och med en pingvin, Galapagospingvinen, som aldrig sett is.

Det finns flera tekniker för att fånga pingviner. Man kan med tigersprång brotta ner dem. Vanligtvis vinner pingvinen eftersom den är snabb och brottaren famlar i luften. En annan metod är att fånga dem med håv. Det fungerar bara två gånger. Därefter är håven ett minne blott och man är femhundra spänn fattigare.
Bättre är att snara dem. Det låter brutalt men är snabbt, smidigt och orsakar ingen skada på pingvinen. Snaran, som sitter längst ut på en stång eller på ett annat långt föremål, läggs runt halsen och dras åt. Med milt våld dras den ur hålan. Metoden fungerade klockrent och utan offer vare sig ibland pingviner, människor eller verktyg.

Jonas Bonnedahl och jag som ”talar med pingviner” ansåg det vara onödigt med att tejpa ihop näbben. Vi ändrade uppfattning efter vår första närkontakt av tredje graden. Mina händer ser ut som ett moras och vissa fingrar går numera inte att använda på det sätt som det var tänkt.



Foto: Jonas Bonnedahl

Vi tog tre olika prover från pingvinerna. Att vända pingvinen uppochner och samla in avföringsprovet med en pinne i ändan är snabbt och problemfritt.
Fästinginsamlingen blev däremot en riktig utmaning. Den första halvan av gruppen som kom ut några timmar före oss gick igenom varje kvadratcentimeter av de fångade pingvinerna. Få fästingar och lång tid senare var de färdiga att ge upp. Vi som anlände senare tog fem minuter för att sondera terrängen. Vi hittade snabbt öns enda gröna plätt, pekade och konstaterade ”där finns fästingarna”. Förtruppen tittade överseende på oss. Väl i grönskan ökade utfallet av fästingfångsten från en till ett hundra procent. Respekt! Gammal är äldst.

Till skillnad från andra fågelarter som har fästingar på fötterna, runt ögonen och näbb, satt fästingarna inne i hörselgångarna. Att ta bort dem var som att skörda vaxproppar som dessutom biter sig fast. Till slut hade vi samlat in hundratals fästingar från hundra pingviner. Fästingar kommer att analyseras för olika bakteriesjukdomar som Borrelia, men även för diverse fästingvirus som kan ha betydelse både för djur och människor. Dessutom är det på denna plattform min doktorand Johan Stedt skall arbeta. Lär dig spanska, Johan.

Det sista vi gjorde med pingvinen innan den släpptes var att ta ett blodprov. Provet skall användas av en israelisk forskare för att studera förekomst av miljögifter hos isolerade djurpopulationer. Om man har en protektionistisk syn vid sina expeditioner så blir varje enskilt prov oerhört dyrt och det blir dessutom urtråkigt att bara analysera materialet utifrån sina egna frågeställningar. Vid tidigare expeditioner har vi kastat ut metkrokar att forskare får använda vårt material, hur mycket de vill. Vi tar inte ut någon kostnad. Det enda vi kräver är att analyserna sköts och finansieras av de enskilda grupperna och att det inte blir långbänkar.
När jag flög från Punta Arenas upp mot Santiago tänkte jag på två saker.

Expeditionen är lyckad över förväntan. Vi har 800 prover för virus och bakterier. Vi får väl se om Fed-EX klarar av transporten norrut bättre än när den gick söderut. Logistiskt har allt fungerat enligt planerna även om en del av expeditionsdeltagarna inte är så förtjusta i havsfågelturer.

En anledning till resans succé är Jorge Hernandez, som med bravur organiserat resan från Sverige. Ett annat skäl är vår chilenske kollega, veterinären Daniel Gonzales Acuna. Hans positiva livssyn och forskningsglädje gjorde att våra strängar vibrerade i takt. Han är dessutom en stor imitatör. Det tog lång tid innan vi fattade att vi inte var jagade av den Chilenska polisen.

Vi har skapat flera samarbetsprojekt mellan Chile och Sverige. Bland annat skall vi tillsammans klargöra hur antibiotikaresistenta bakterier sprids inom olika ekosystem och mellan världsdelar samt om antibiotikaresistens i sig har betydelse för den biologiska mångfalden.

Att flyga i Chile är märkligt. Man flyger inte över en bergskedja, man flyger längs med den. Tretimmarsfärden från Punta Arenas till Santiago går längs med Anderna, med magnifika toppar, vackra glaciärer och djupgröna bergssjöar. I öster breder Argentina ut sig och i väster Stilla Havet. En märklig upplevelse.

Dagens Jorge är som följer. Igår landade vi en aning sent med flyget från Punta Arenas till Santiago. Anslutningen till Concepcíon missades med fem minuter. Eftersom det var några timmars väntetid till nästa flyg var vi berättigade till middag på flygbolagets bekostnad. Den unga dam som satt vid disken var mycket stressad och bad oss vänta några sekunder. ”För er Seniorita kan jag vänta hur många sekunder som helst”. Behöver jag tillägga att biljetterna skrevs ut direkt och med ett leende.

2 kommentarer:

  1. Bilder på pingu professorn, bilder!

    Och så måste jag säga att vi har saknat och vill ha tillbaka vår Jorge nu!

    SvaraRadera
  2. Lägg in bilder...

    SvaraRadera