måndag 13 april 2009

Fästingar och fåglar

”För misslyckade författare börjar helvetet på jorden” ungefär så sa Cocteau om den franske dandyn Jacques Fersen Adelswärd som levde i landsflykt på Capri i början av förra seklet. Det finns gott om liknande uttalanden från författare och kulturpersonligheters som betygsätter andras skrivande. Ibland kommer de från diktaren själv, tänk bara på Nils Ferlins slagsmål med sin smäktande vals och sökandet efter ord när han rimmat både på viol och fiol.

Att påstå att jag är författare är bara dumheter, men jag tror mig vara en medelmåttig skribent av vetenskaplig och populärvetenskaplig prosa. Det finns sannolikt ett helvete på jorden även för oss och jag tror att jag funnit ingången. Det är åtminstone ovanligt varmt om fotsulorna. Detta egentligen enkla, att omvandla svåra begrepp till något begripligt har gått i kras. Jag äger inte orden och om det plötsligt dyker upp något exakt som kan användas, fastnar det otympligt och obönhörligt mellan hjärnan och pekfingervalsen på datorn. Så vad jag vill säga, enligt devisen ”less is more”, idag har skrivandet helt enkelt gått åt helvete.

Jag får trösta mig med att fågel-fästingprojektet, som startar i Barbarossa-borgen i morgon är lätt att förstå och lätt att beskriva. Tänk er fåglarna som just förbereder sig för det stora språnget över Medelhavet. Efter att ha överlevt passagen av Sahara stannar de några dagar i ett ensligt träsk i Nordafrika för att vila upp sig och fylla på energidepåerna. Under näbben, i örat, vid ögat har fästingarna krupit och bitit sig fast. Ett dygn senare har fåglarna näbben, likt kompassnålar riktade mot norr, på väg, på väg mot holken i Roslagen eller till boet under en tuva i Ammarnäs. När de mellanlandar på Antykrita i Grekland, i Camargue i Frankrike eller på Capri så finns vi där med näten.

Om man är infektionsläkare, veterinär eller biolog och har något som helst intresse för kopplingen mellan infektionssjukdomar och fåglar, då är fågel-fästingprojektet perfekt. De fångade fåglarna ringmärks. En del fåglar är vackra som den gyllengula sommargyllingen medan andra exempelvis trädgårdssångaren, inte är lika karismatiska. Oavsett färg eller karisma, bär den en fästing så utbrister ringmärkaren entusiastiskt "zecca". Ofta sitter fästingarna i fåglarnas hörselgångar. Att få loss dem är ett mikrokirurgisk pillrande. Jag kan föreställa mig att fåglarna upplever det som när vi drar eller suger ut en vaxpropp på en halvdöv patient.

Fästingarna fotograferas och petas ner i ett rör med vätska. En vätska som gör att vi senare på laboratoriet kan hitta både det ena och det andra. Med lika raffinerade som dyra analyser i svårförståeliga apparater söker vi efter olika mikroorganismer. Buketten av mikrober som kan hitta i en fästing är stor och varierad och gör vilken bakteriolog eller virolog som helst salig av lycka. Tänk vilka vackra namn; Borrelia, TBE, Rickettsia, blödarfebervirus och Anaplasma för att bara nämna några. Tanken svindlar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar