lördag 9 maj 2009

Influensafinal?

Jag är en lynnig skribent. Egentligen borde jag ha låtit er följa med på den mediatripp som jag åkte i förra veckan. Efter att vår DN-debatt artikel, om Mexikoinfluensan publicerades den 28 april, var uppmärksamheten mycket hög. Chattsidor hit och dit, intervjuer i TV, radio och allehanda tidningar. Plötsligt var vaccinfrågan aktuell igen. Konspirationsteorierna flödade. Varifrån kom viruset? Var grisarna verkligen skyldiga eller var det rent av en laboratoriestam som sluppit lös? "Blir det en pandemi? Det vet jag inte. Är detta nästa pandemi? Det vet varken jag eller någon annan. Vad händer om influensan kommer tillbaka i höst mycket aggressivare? Vet inte? "

I skrivande stund har det konstaterats över 3000 säkra fall från 25 länder av Mexikoinfluensa. Fyrtiosex har dött. De som dött har haft symptom som feber, hosta, förvirring och kortandning. Kort sagt som en allvarlig lunginflammation och med en symtombild som är mycket diffus.

Ett av problemen med Mexikoinfluensan är att mediabevakningen och uppmärksamheten från början var mycket hög. I takt med spridningen sjönk intresset som en gråsten. Det har bara gått några veckor sedan de första fallen uppmärksammades och nu har vi hamnat i vad som närmast kan beskrivas som ett upmärksamhetsvaccum. Mexikoinfluensan är inte något unikt. Intresset för andra infektionssjukdomar som TBC, HIV och antibiotikaresistens är lika låg. Kanske blir vi utmattade av den massiva exponeringen och värjer oss med "det var ju inte så farligt". Det är det som är det farliga. Infektionssjukdomar skall uppmärksammas eftersom de är så dynamiska och oförutsägbara och egentligen förutom stora naturkatastrofer kan skada ett samhälle.

Liksom media så släcker jag för tillfället brandfacklan om influensan. Det är ingen idé med en regelbunden rapportering om hur antalet fall ökar från dag till dag och spekulationer om vad det kan betyda om en, två eller sex månader. Den som lever få se.

I går disputerade Diana Axelsson Olsson, en av mina doktorander. Det var en mycket bra disputation. Hon har forskat om hur Campylobakter (magsjukebakterier man kan få om man exempelvis äter dåligt tillagad kyckling) utnyttjar olika amöbor för skydd och förökning. Eftersom bakterien är mycket känslig för olika omgivningsfaktorer som temperatur, pH och salthalt smiter de in i amöborna för att komma i en miljö som är trevligare. Dessutom kan amöborna fungera som "trojanska hästar". Infekterade amöbor som finns i vatten kan exemplevis följa med en kallsup och orsaka magsjuka. Av de som insjuknar i campylobakterinfektion är det många som inte ätit kyckling. Det är möjligt och rimligt att anta att vatten kan spela en stor roll för smitta till människa.

Det blev en tidig morgon nere på Ottenby. Proppen gick ur. Minst 30 000 vitkindade gäss sträckte förbi. De flesta kom i en smal korridor och passerade Ölands södra udde mot öster. Sannolikt startade de när morgonrodnaden skymtade i Nordtyskland eller i Holland. Nästa stopp blir sannolikt någonstans vid Vita Havet. Bråttom, bråttom. Det var magnifikt med flockarna som likt långa gardiner svepte fram. När en flock slutade tog nästa vid.
Det är mycket roligare med fåglar.

3 kommentarer:

  1. Jag tror jag kommer riskera en o annan kallsup i sommar o bada ändå! infekterade amöbor till trots... det hör ju ändå till!

    SvaraRadera
  2. Alltid lika intressant att läsa Din blogg. Vi väntar på flera inlägg. Ha det så bra!
    mamma Harrieth & Gösta

    SvaraRadera
  3. Mycket bra,,,jag har upptäckt en ny godartad virus...Olsén virusen...
    Jag är mycket imponerad över ditt arbete som jag upptäcker först nu. Det är sååå kul och se att det går så bra för dig. Härligt. Keep up with your god working.
    Tack för senast....klasskamraten Bosse 9 e

    SvaraRadera