onsdag 14 april 2010

Infektioner och ekologi

Kretsloppen i naturen griper in i varandra till en helhet som utgör den ekologiska grunden för människans existens. Under den senaste tiden har allt större fokus riktats mot de hot mot denna balans som är en följd av den ökande mänskliga befolkningen, monokulturer av husdjur och en minskad biologisk mångfald. Vid sidan av klimatförändringar är uppkomsten av nya och renässansen av gamla infektionssjukdomar något av en ödesfråga för de samhällen och den sjukvård vi idag tar för given.

För att kunna lösa detta måste vi arbeta tvärvetenskapligt. För några veckor sedan kallade vi till ett möte för forskare från hela landet som har sitt huvudsakliga intresse i zoonotiska infektioner. Tanken var att vi äntligen skulle riva de murar som finns mellan lärosäten, mellan statliga myndigheter och fristående forskare. Kort sagt murarna skulle ner och av materialet skulle vi bygga broar.
I vår enfald trodde vi att vi med nöd och näppe skulle nå upp till trettio deltagare. När vi passerat nittiofem satte vi stopp för fortsatta anmälningar på grund av logistiska problem på hotellet.

Under de senaste åren har det blivit alltmer tydligt att samarbete mellan olika discipliner är absolut nödvändigt om vi skall kunna identifiera och bekämpa framtida zoonotiska infektioner. Många av dessa infektioner är redan eller har pandemisk potential.

Mötet blev en succé. Istället för att sitta och lyssna på föreläsningar dagarna i ända, hade vi bara någon timme tillsammans. Resten av tiden gick åt till att de olika grupperna, med gemensamma intressen, möttes. Tre huvudpunkter fick de arbeta utifrån. 1) Hur skall vi kunna dela med oss av olika forskningsmaterial? 2) Hur skall vi kunna dela med oss av metodik? och 3) Hur skall vi dela med oss av vårt kunnande inom respektive fält. Protektionism var strängt förbjuden och den som visade sådana tendenser utvisades direkt för att tänka över sina synder.
Det fanns även en fjärde fråga som skulle besvaras innan mötet var över. Behövs ett gemensamt forskningscentrum eller en forskningsplattform kring zoonotiska infektioner? Uppkomst, spridningssystem och effekter av zoonoser och även antroponoser som antibiotikaresistens kan bara förstås om vi samarbetar över disciplingränser.

Eftersom svaret var ett enhälligt ja startar vi från våren 2010 upp”Centrum för Infektionsekologi och Epidemiologi” under konceptet ”En värld-en hälsa”. Fysiskt ligger det på SVA på Ulltuna, utanför Uppsala. Tanken är inte att skapa nya laboratorier och nya maskinparker. Istället skall vi hjälpa forskargrupper eller individer och styra dem mot de grupper som har ett visst material eller teknik. I en altruistisk anda skall de laboratorier eller forskargrupper som har detta material eller teknik dela med sig av den. Givetvis blir det en vinstsituation för alla inblandade.

Hela detta tänkande går stick i stäv med vad jag råkade ut för som ung läkarstudent. Jag var intresserad av ornitos eller papegojsjuka. Rådet jag fick var att ringa till en forskare på SVA som kanske kunde ge mig tips och råd. Svaret jag fick förvånade mig och gjorde mig stum. "Varför skall jag hjälpa dig? Då försämrar jag ju bara för mig själv." Vem det var? Det säger jag inte men jag kan ge er några hintar; lodjur, rådjur och pangpang. Gissa inte på Andreas Carlgren, han vet väl inte vad som är fram och bak på en bössa.

Vi som är en en aning bevandrade i genetikens irrgångar känner till att för incestuösa förhållanden är en aning onyttiga och diverse märkliga kroppsliga och själsliga fenomen kan dyka upp. Den blödarsjuka som grasserade i släkten Romanov med tentakler till flera Europeiska kungahus är ett exempel. Den Haubsburgska underläppens resa genom historien ett annat. Underläppen hade nog inte så stor betydelse för de själsliga förmögenheterna. Ett exempel på inavelsproblem i den svenska adeln visar sig när en viss kårs ordförande, gissa vilken, uttalar sig om jägarnas roll för att upprätthålla den biologiska mångfalden och balansen. Hur är det, skall verkligen en räv sköta hönsgården?

Genom ett samarbete mellan veterinärer, läkare, ekologer samt molekylärbiologer och med dagens bästa teknik i kombination med fantasi, kan vi förstå de genetiska och ekologiska förutsättningarna som styr överföring och spridning av infektionssjukdomar. Målet är att i akt och mening skapa tidiga varningssystem och nya vägar för att begränsa en okontrollerad spridning av mikroorganismer med pandemisk potential.

1 kommentar:

  1. Gillar verkligen ditt tänk och hoppas innerligt du lyckas och att det blir verklighet. Är dock lite skeptisk eftersom det finns en hel del "forskare" som gladeligen ägnar sig åt protektionism. Sådana där som skiter i om forkningen går framåt så länge karriären gör det.

    SvaraRadera