tisdag 24 augusti 2010

Misslyckad författare

För misslyckade författare börjar helvetet på jorden” ungefär så sa Cocteau om den franske dandyn Jacques Fersen Adelswärd som levde i landsflykt på Capri i början av förra seklet. Det finns gott om liknande uttalanden från författare och kulturpersonligheters som betygsätter andras skrivande. Ibland kommer de från diktaren själv, tänk bara på Nils Ferlins vånda med sin smäktande vals och sökandet efter ord när han rimmat både på viol och fiol. Själv fruktar jag recensionerna av min bok ”Pandemi” som kommer i bokhandeln under hösten.

Att påstå att jag är författare är dumheter. Men jag tror mig vara en medelmåttig skribent av vetenskaplig och populärvetenskaplig prosa. Det finns sannolikt ett helvete på jorden även för mig och jag tror att jag funnit ingången. Just nu, alldeles innan krönikan skall vara klar, är det åtminstone ovanligt varmt om fotsulorna.

Detta egentligen så enkla, att omvandla svåra begrepp till något begripligt har gått i kras. Jag äger inte orden och om det plötsligt dyker upp något exakt som kan användas, fastnar det otympligt och obönhörligt mellan hjärnan och pekfingervalsen på datorn. Så vad jag vill säga, enligt devisen ”less is more”, skrivandet av den här krönikan har hittills gått åt skogen. Men när det är som värst flyter livbojen plötsligt upp.

Fågel och fästingprojektet, som vi sedan några år bedriver runt Medelhavet är så framgångsrikt. Nu är det förvisso höst, men tänk er tillbaka i tiden. Snön låg djup på Uppsalas slätter och lårbensfrakturerna var vanliga på akuten. Samtidigt startade fåglarna en stjärnklar natt drivna av sina hormoner och sin inre klocka färden norrut ifrån Centralafrikas djungler. Efter att ha överlevt passagen av Sahara stannade de upp några dagar i ett ensligt träsk i Nordafrika för att vila sig och fylla på energidepåerna. Under näbben, i örat, vid ögat har fästingarna krupit och bitit sig fast. Några dygn senare har fåglarna näbben, likt kompassnålar riktade mot norr, på väg, på väg mot holken i stadsskogen eller till boet under en tuva i Ammarnäs. När de mellanlandar på Antikytera i Grekland, i Camargue i Frankrike eller på den italienska ön Capri så finns vi där med våra fångstnät.

Om man är infektionsläkare, veterinär eller biolog och har något som helst intresse för kopplingen mellan infektionssjukdomar och fåglar, då är projektet perfekt. De fångade fåglarna ringmärks. En del fåglar är vackra som den gyllengula sommargyllingen medan andra exempelvis gråbruna trädgårdssångaren, inte är lika karismatisk. Oavsett färg eller karisma, bär den en fästing så utbrister ringmärkaren entusiastiskt "zecca". Ofta sitter fästingarna i fåglarnas hörselgångar. Att få loss dem är ett mikrokirurgisk pillrande. Jag kan föreställa mig att fåglarna upplever det som när vi drar eller suger ut en vaxpropp på en halvdöv patient.

Fästingarna fotograferas och petas ner i ett rör med vätska. En vätska som gör att vi på laboratoriet kan hitta både det ena och det andra. Med raffinerade och dyra analyser i svårförståeliga apparater söker vi efter olika mikroorganismer. Buketten av mikrober som kan hitta i en fästing är stor och varierad och gör vilken infektionsläkare, bakteriolog eller virolog som helst salig av lycka. Tänk vilka vackra namn; Borrelia, TBE, Rickettsia, och Anaplasma för att bara nämna några. Eller varför inte ett virus som orsakar någon okänd och otäck blödarfeber. Tanken svindlar.

4 kommentarer:

  1. Apropå författarnojjan: Det låter som gamla vanliga födslovåndor! Jag har i alla fall förbokat ett ex av boken redan nu.

    SvaraRadera
  2. Har bevakat den så det blir ett ex när den kommer :-)
    // BB

    SvaraRadera
  3. Det är inte likt dig att vara så ödmjuk, klart du är författare. Skulle t.o.m. säga att du är en stor författare!
    Skälet till att jag klassar dig som stor författare är att Hanna Graaf, Carolina Gynning & Blondinbellan kallar sig författare. De har ju knappast fört varken vetenskapen eller samhället framåt.
    Vilket gör att du stolt kan säga: "att kalla sig för författare är inga problem, det kan t.o.m. den mest blåsta blondin göra"
    En stor författare för världen framåt genom att förmedla kunskap och känsla.

    Samma sak borde förmedlas till industritopparna:
    "Vilket arsle som helst kan bli chef, men endast ett fåtal kan bli en bra ledare.

    SvaraRadera
  4. ...och nu har jag läst boken å tvingat jobbarkompisar att läsa den, vilket de gjort med lika stor behållning som jag. Vi har bestämt att den blir kurslitteratur på minst av en av våra kurser redan till våren. Du har lyckats göra ett stort och allvarligt ämnesområde så intressant och fängslande att man bara inte kan sluta läsa. Jag hoppas många makthavare läser boken nu också.

    SvaraRadera