måndag 5 november 2012

Packat som ett nirro


Livet är fullt av överraskningar och förutsägbara händelser. För min egen del är det ett ovikligt faktum att jag åker dit på någon virusinfektion bara jag sticker näsan ner till Eldslandet. Liksom under tidigare expeditioner har de första nätterna gått åt till att hosta, frysa, svettas och kanske även ha feber. Fast bara kanske. Men en sak är säker, det finns få som är så sjuka som sjuka män.

Jonas, däremot satte på sig joggingkläderna, trotsade vinden och kylan för en ”uppfriskande” runda för att fostra själen. Själv tråcklade jag ner mig i badkaret, ja vi har faktiskt ett i hytten, för att få lite värme.

Jag har aldrig varit bra på att packa. Normalt gör jag det under galgen, med devisen ”det ordnar sig alltid”. Men i år tar jag priset. Vad gör min frus underställ i storlek small i min resväska? Detsamma kan man undra varför ett par förträffliga paddelhandskar som bara duger till en sak; att paddla med och några T-shirts som passar till en yngre variant av mig själv gör i min packning. Jag försökte dock prova understället. Enligt Jonas såg det inte bra ut. 

Vi har under årens lopp hunnit avveckla en del skepp på våra expeditioner, men Ocean Diamond tar priset. Till skillnad från de tidigare robusta kämparna som stångat sig ner genom the roaring forties, the screaming fifthies and the furious sixties, är vi nu på ett mindre kryssningsfartyg som skulle passa i Karibien. Så länge vi inte kör på några isberg klagar vi inte. Tvärtom.

Ikväll bär det iväg genom Beaglekanalen österut. Imorgon bitti kommer vi vakna upp till den oändliga oceanen och de omsjungna albatrosserna. Varje möte är unikt. Det går inte att tröttna på dem. Vi längtar. 

1 kommentar:

  1. Det råkade nog bli ett par omkastade ord i detta inlägg, kanske pga växlande vindar. Det skulle nog ha stått "furious fifties" i stället för "screaming fifthies". "Screaming" brukar oftare användas för att beskriva "the sixties". Det är naturligtvis inget fel att använda orden i ovanliga konstellationer, men eftersom "the roaring forties" följer det traditionella mönstret, gissar jag att det inte var meningen att variera de båda övriga.

    Fast huvudsaken är ju ändå att det blåser.

    SvaraRadera